Forskning

Här publiceras löpande intressant fakta, forskning och nya rön kring kost, livsstil, hälsa och träning.

Guldet i våra tarmar

Vetenskapens värld på SVT har sänt ett intressant program om vår bakterieflora i mag-/tarmsystemet.

Har den förändrats i vår västerländska moderna livsstil?
Är det på gott eller ont?

Varför är den utarmad och vad kan vi göra åt det?
Spelar det någon roll?
En del går så långt att de tvingas införa en annan persons avföring i sin egen kropp (inte utan risk). 

Helt klart är att det är viktigt att vara rädd om våra goda bakterier och göra vad vi kan för att hjälpa dem att bli starkare och fler.

Se programmet HÄR (Kan ses till 16 maj 2020)

- - - - - - - 

Probiotika kan förebygga benskörhet

Det är första gången forskare visar att det går att halvera den åldersberoende benförlusten hos äldre kvinnor om de får hälsofrämjande bakterier, så kallad probiotika.

Sverige toppar tyvärr världslistan över benskörhet, framför allt hos äldre kvinnor. Vad det beror på är inte helt klarlagt, men kost och livsstil är en bov i dramat. Likaså är det när det gäller många av våra välfärdssjukdomar som kommer med åren. Tyvärr nu allt längre ner i åren, då även barn och unga drabbas av sjukdomar som tidigare bara återfanns bland gamla.

Att vår mag-tarmhälsa är viktig - och viktig att ta hand om - det visar studie efter studie. En bra, välmående och rik bakterieflora i tarmen är avgörande för att hålla kroppen frisk. Tidigare var obalanser i bakteriefloran mest känd för att ligga bakom diabetes och fetma. Men senare tids forskning visar att våra tarmbakteriers mångfald och hälsa påverkar oss så mycket mer, tydligen även vad gäller vår benstomme. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har forskat på probiotikans effekter på benskörhet och fått tydliga svar.

- Eftersom benskörhet sällan upptäcks före den första frakturen finns stort behov av förebyggande behandlingar, säger Mattias Lorentzon, som är överläkare och professor i geriatrik vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

- Äldre kvinnor är den grupp i samhället som har störst risk att drabbas av benskörhet och frakturer. Att vi kunnat visa att behandling med probiotika kan påverka deras benförlust innebär ett paradigmskifte. Probiotikabehandling kan bli ett effektivt och säkert sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet hos många äldre i framtiden, säger Mattias Lorentzon.

Läs Sahlgrenskas forskningsartikel HÄR
Läs om Active Pro-B HÄR

(2019-06-24)

------

Det livsviktiga D-vitaminet

Att D-vitamin är viktigt för att vi ska kunna bygga upp ett starkt skelett har vi känt till länge. Men nu börjar det komma forskningsfynd som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Till exempel kan D-vitaminet spela roll för prognosen vid vissa cancrar, det kan påverka risken att drabbas av diabetes och det påverkar vårt immunförsvar. En del vill till och med kalla D-vitamin för en ”global spelare” som är inblandad i de flesta av kroppens processer.

Johan Malm är professor i klinisk kemi vid Lunds universitet och överläkare på Labmedicin vid Region Skåne, och han förklarar vad D-vitaminet gör, hur vi får i oss det och hur mycket vi behöver av vitaminet. Han berättar också om vad forskningen så här långt känner till om  sambanden mellan D-vitamin och olika cancerformer.

Mona Landin-Olsson, som är överläkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet, intresserar sig bland annat för sambanden mellan solvanor, D-vitamin och risken att insjukna i diabetes.

Hur mycket D-vitamin behöver vi?

Måttlig D-vitaminbrist är vanligt bland människor som bor på breddgrader långt från ekvatorn. Solen är vår bästa D-vitaminkälla men den räcker inte till under vinterhalvåret och det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin med kosten. Men hur mycket D-vitamin behöver vi?

För att vi ska kunna producera vårt eget D-vitamin behöver vi exponera huden för UV-B-strålar. Under en svensk sommardag räcker det att vi vistas i solen och exponerar ben, armar och ansikte ungefär en kvar till en halvtimme några gånger i veckan. Vi kan lagra vitaminet under några veckor men kan inte lagra på oss ett helt vinterförråd. Under vinterhalvåret, från oktober till april, behöver vi få i oss D-vitamin via kosten eller som kosttillskott.

Man börjar också ana att D-vitamin spelar stor roll för det allmänna måendet, där brist kan leda till depressioner.

Lyssna på POD med ovanstående skribenter.
Läs också artikeln i Vetenskap & hälsa om vikten av D-vitamin för äldre.
Läs gärna mitt tidigare inlägg om D-vitamin

- - - - - - - -

Broccoli - en fantastisk grönsak

2017-06-22

Att broccoli är fantastiskt nyttigt för kroppen ur många hänseenden har varit känt länge. Bland annat rik på kalium, kalcium och fosfor. Nu har man dessutom identifierat ett ämne "sulforafan" som kan bidra till att motverka diabetes, en antioxidant som också verkar hämma cancer. För att få ut mesta möjliga nytta från den älskade broccolin, ät den rå eller lätt ångad. Men även ett broccolimos är extremt gott. (Se under Recept.)

Läs artikeln från Vetenskap & hälsa här.
Läs mer om näringsinnehållet i broccoli här.

- - - - - - - -

Frysta grönsaker lika, eller till och med nyttigare än färska. 

2017-04-17

Det visar en ny studie. Ärtor, majs, blomkål, broccoli, spenat och olika bär har visat sig ha ungefär samma näringsinnehåll när man jämfört färska och frysta. De färska grönsakerna tappar dock näring ju längre de ligger lagrade, vilket gör att den frysta råvaran faktiskt kan vara ett bättre alternativ.
Tänk på att upphettning över 70 grader förstör mycket av näringen vid tillagning, så värm skonsamt.